Den som för fem år sedan köpte aktier i börsårets nyintroducerade bolag kan idag konstatera att det inte gick som man hoppades.

2021 steg Stockholmsbörsens index med runt en tredjedel och kö bildades av bolag som ville notera sig medan stämningen var som mest euforisk. Volvo Cars, Hemnet, Truecaller och Storskogen hörde till de mest uppmärksammade debutanterna, alla mottagna med jubel och konfetti på Nasdaq-golvet.

Fem år senare ser bilden helt annorlunda ut. En genomgång av drygt tjugo större börsintroduktioner från 2021 visar att ungefär tre av fyra bolag i dag handlas till en lägre kurs än vid noteringen, flera av dem betydligt lägre. Medianvärdet för hela gruppen ligger runt minus 57 procent. Att genomsnittet ser mindre dramatiskt ut, omkring minus 22 procent, beror nästan uteslutande på ett enda bolag (Mildelf) som stigit kraftigt och därmed drar upp snittet rejält.

Räknar man på det konkret blir skillnaden slående. Att sprida 1 000 kronor över var och en av noteringarna 2021, totalt 21 000 kronor, hade i dag gett ett innehav värt ungefär 16 000 kronor. Samma summa placerad i ett brett svenskt börsindex hade i stället vuxit till över 30 000 kronor och i en global indexfond till närmare 47 000 kronor. Skillnaden mellan att chansa på enskilda nynoteringar och att äga marknaden brett är med andra ord inte en marginell nyansskillnad, utan en fråga om att nästan tredubbla utfallet.

Det här mönstret är för övrigt inget nytt påfund. Den amerikanske finansprofessorn Jay Ritter har under lång tid visat att nynoterade bolag som grupp tenderar att prestera sämre än jämförbara, redan börsnoterade bolag på några års sikt. Hans förklaring handlar om återkommande “möjlighetsfönster”: perioder då både bolag och investerare blir överoptimistiska samtidigt, vilket driver fram fler noteringar just när priserna är som mest uppskruvade. 2021, med nollränta och uppdämt investeringsbehov efter pandemin, är ett läroboksexempel på ett sådant fönster.

Att teckna aktier i nya börsbolag har dessutom blivit en sorts folksport bland svenska sparare, ofta i hopp om ett snabbt klipp när kursen rör sig uppåt på noteringsdagen. Problemet uppstår för dem som blir kvar i aktien efter den inledande uppgången. Aktiespararnas chefsjurist Sverre Linton har beskrivit utfallet för 2021 som “rätt bedrövligt”, och pekar på att ansvaret till stor del ligger hos de rådgivare och investmentbanker som sätter priset på bolagen inför notering.

Det som gör historien extra läsvärd just nu är tajmingen. Under samma vecka som denna genomgång publicerades har flera nya bolag börjat handlas på Stockholmsbörsen, och ytterligare noteringar väntas de kommande veckorna. I november räknar marknaden dessutom med en av de största börsintroduktionerna någonsin, när AI-bolaget Anthropic tar steget till börsen i USA. Facit från 2021 är en påminnelse om att entusiasmen kring en het notering och den långsiktiga avkastningen sällan är samma sak. Den som vill undvika risken för baksmälla gör klokast i att luta sig mot ett brett index snarare än mot börsklockans jubel.

Källa: Jan Almgren, “Tung baksmälla för den stora noteringsfesten 2021”, Svenska Dagbladet, 25 september 2026.