En fond kan ge 9,9 procent om året medan spararna i den bara får 8,7 procent. Det visar Morningstars årliga studie Mind the Gap, som kom i augusti 2026. Skillnaden uppstår när spararna köper och säljer vid fel tillfällen. Den goda nyheten är att gapet krymper.

Vad studien mäter

Morningstar jämför två avkastningsmått för amerikanska fonder och ETF:er under tio år fram till årsskiftet 2025/26. Det ena är fondens egen avkastning, den siffra som står i faktabladet. Det andra är vad den genomsnittliga kronan i fonden faktiskt tjänade, när man tar hänsyn till när pengarna sätts in och tas ut.

  • Fonderna gav 9,9 procent per år.
  • Spararna fick 8,7 procent per år.
  • Mellanskillnaden, 1,2 procentenheter, åt upp ungefär 12 procent av fondernas samlade avkastning – totalt cirka 3 800 miljarder dollar.

Studiens författare Jeffrey Ptak påpekar att gapet inte bara beror på panik och jakt på heta fonder. Även sunda vanor, som att spara en del av varje lön, kan ge ett visst gap eftersom pengarna kommer in vid olika tidpunkter.

Volatilitet kostar mer än avgifter

Den tydligaste förklaringen till gapet är hur mycket fonden svänger, inte vad den kostar. Bland de lugnaste fonderna var gapet 0,4 procentenheter per år. Bland de mest volatila var det över 2 procentenheter. Billiga fonder hade ett något mindre gap än dyra, men skillnaden var liten.

Fondtyp (USA, 10 år) Gap per år
Breda amerikanska aktiefonder (large blend) 0,0 procentenheter
Blandfonder 0,7 procentenheter
Alla fonder och ETF:er 1,2 procentenheter
Branschfonder 1,2 procentenheter
ETF:er totalt 1,6 procentenheter
Alternativa fonder 1,6 procentenheter
Internationella aktie-ETF:er 2,5 procentenheter

ETF:erna är en paradox. De gav högre avkastning än vanliga fonder, men spararna tappade mer på tajmingen. Att kunna handla när som helst under dagen gör det lättare att göra fel. För bitcoin-ETF:er var gapet extremt: runt 14 procentenheter per år, eftersom många köpte efter uppgångar och sålde vid fall.

Gapet krymper

Morningstar ser att gapet blir mindre. Rapportens underrubrik är att amerikanska aktiefondsparare “skrev historia”: de fick 12,8 procent per år, mot fondernas 13,3 procent. Ptak tror att en del av förklaringen är att rådgivare i dag fokuserar mer på hela portföljen, vilket håller nere handeln.

Amerikanska analysfirman DALBAR kom i april fram till samma sak med en annan metod. 2025 fick den genomsnittliga aktiefondspararen 17,16 procent, mot 17,88 procent för S&P 500. Gapet på 0,72 procentenheter är det minsta sedan 2012. Året innan var det 8,48 procentenheter.

Är gapet överskattat?

Alla forskare köper inte siffran. I maj 2026 publicerade fyra forskare en artikel i Financial Analysts Journal med titeln Bad Timing Does Not Cost Investors 15% of Their Funds’ Returns. De gick igenom samma data som Morningstars förra studie. Deras slutsats: dålig tajming kostar fondsparare bara runt 0,10 procent per år, inte 1,2 procent.

Skillnaden beror på vad man räknar som “tajming”. Morningstars mått fångar allt som gör att pengarna inte ligger i fonden hela perioden, även vanligt löpande sparande. Kritikerna menar att bara en liten del av gapet beror på att man köper och säljer vid fel tillfälle. Sanningen ligger troligen någonstans däremellan – och slutsatsen för den enskilde spararen ändras inte: ju mindre du försöker tajma, desto mindre kan du tappa.

Vad betyder det för dig?

Oavsett om gapet är 0,1 eller 1,2 procent per år pekar studierna åt samma håll. Det som skyddar din avkastning är enkelhet och automatik.

  1. Välj en bred, enkel fond. Breda aktiefonder hade minst gap. En global indexfond fungerar bra som kärna.
  2. Automatisera sparandet. Ett månadssparande tar bort beslutet om när du ska köpa.
  3. Handla sällan, även med ETF:er. Att kunna handla snabbt är ingen fördel om det lockar dig att göra det.
  4. Bestäm i förväg hur du agerar vid ras. Det är i de stora svängningarna som pengarna går förlorade. Läs mer i Varför magkänslan lurar oss vid börsnedgångar.

Studierna gäller amerikanska sparare, men det finns ingen anledning att tro att svenska sparare är immuna mot samma misstag (Se gärna vår egen graf https://evidensbaseratsparande.se). Gapet är en kostnad du själv kan påverka – till skillnad från börsen.

Källor

Tags

No responses yet

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *