En procentenhet i årlig avgift låter inte som mycket. Men eftersom fondavgifter tas ut varje år, oavsett hur marknaden går, påverkar de både kapitalet du redan sparat och all framtida avkastning på det kapitalet. Effekten är inte linjär — den växer med tiden, precis som ränta-på-ränta i omvänd riktning.

Räkneexemplet är enkelt att göra själv. Anta att två sparare investerar samma belopp varje månad under 30 år, och att den underliggande marknaden ger 7 procent i årlig avkastning före avgifter. Den ena betalar 0,2 procent i årlig avgift, vilket är typiskt för en billig indexfond. Den andra betalar 1,5 procent, vilket är vanligt för en aktivt förvaltad fond. Efter 30 år har spararen med låg avgift en portfölj som är ungefär 30–40 procent större än spararen med hög avgift — trots att båda följt exakt samma marknad.

Den siffra som står på fondens faktablad, den så kallade årliga avgiften eller förvaltningsavgiften, är ofta bara en del av den totala kostnaden. Till det kommer transaktionskostnader när fonden köper och säljer värdepapper, som inte alltid syns tydligt för spararen men som drar ner avkastningen på samma sätt. Fonder med hög omsättning i portföljen — alltså fonder som handlar mycket — tenderar att ha högre dolda kostnader än fonder som följer ett index och därför handlar mindre.

Det här är inte ett argument för att avgifter aldrig är värda att betala — vissa tjänster, till exempel rådgivning eller viss riskhantering, kan vara värdefulla. Men för själva fondförvaltningen är sambandet ovanligt tydligt i forskningen: lägre avgift är den enskilda faktor som starkast och mest tillförlitligt förutsäger högre framtida avkastning nätto, eftersom avgiften är känd i förväg medan framtida marknadsutveckling inte är det.